Ledare 2/2018: I patientvården är helheten större än summan av dess delar

Den svenska läkaren och författaren Axel Munthe gick i kejsar Tiberius fotspår när han i slutet av 1800-talet byggde en villa på ön Capri. Läkaren, som skrev romanen Boken om San Michele, vårdade både sin tids aristokrati och det fattiga folket. Han är kanske mest känd för sin empatiska skildring av den senare nämnda gruppen.

Munthe säger att “själen behöver mer plats än kroppen”.  Kanske Munthe i egenskap av läkare betonar omgivningens betydelse. I hans verk kan man ändå skönja en stark tanke om även den själsliga sidans betydelse för hälsan – tanken om att den fysiska och psykiska hälsan inte går att separera. Människan måste vårdas som en fysisk och själslig helhet.
Förutsättningarna för heltäckande vård och gott samarbete förbättras avsevärt i och med Det Nationella hälsoarkivets Kanta-tjänst. Både patienten själv och de vårdande aktörerna ser relevant hälsorelaterad information via Kanta-tjänsten. Behandlingen av en sjukdom måste vara enhetlig och holistisk: patienten, läkaren och vårdarna är alla viktiga delar av den nämnda helheten.

Patientens egen del i vården är betydande. Till exempel effektiveras uppföljningen då patienten för noggrann symptomdagbok och gör noteringar. I Kanta-tjänsten finns alla betydande beslut gällande patientens hälsa tillgängliga för vårdpersonalen. Samtidigt accentueras kvaliteten på skrivelserna och deras enhetlighet.
I och med Kanta-tjänsten börjar även big data skapas, det vill säga en kontinuerligt växande, stor datamängd om finländarnas sjukdomar. Det här kan ha framtida betydande effekter när man undersöker till exempel förekomsten av allergisjukdomar, kvaliteten på vården och prognoser.

Axel Munthe fann sinnesfrid vid Medelhavet, i Neapelbukten. Sommarens ankomst beskriver han så här: “...narcisserna och rosmarinerna klättrar upp för branta sluttningar för att se om den stränga Norr redan har gett sig av, och en mängd blombarn sätter sig i gräset för att leka sommar.” Nu har också vi finländare framför oss en tid när vi får vandra i en skog som vaknar till liv igen och trycka fingrarna i mullen – och samtidigt uppleva kontakt till naturens välgörande diversitet, eller mångfald, vilken hjälper till att stärka vår motståndskraft. I skogar och på stränder finns det mycket plats för själen.

 

Péter Csonka
MD, specialist i pediatrik, barnallergolog
Allergi-, hud- och astmaförbundets sakkunnigläkare

 

Share

Keskustele ja kommentoi

Muita kirjoituksia samasta aiheesta:

Pääkirjoitus 1/2017 Yhdessä uuteen vuoteen

Uusi vuosi on aina uuden alku. Vuonna 2017 totisesti puhaltavat uudet tuulet, sillä tänä vuonna elämme kokonaan uudessa järjestössä. Allergia- ja astmaliiton ja Iholiiton jäsenyhdistykset tekivät marraskuussa historiallisen päätöksen: Allergia- ja astmaliitto sekä Iholiitto yhdistyivät yhdeksi liitoksi.

Pääkirjoitus 2/2017: Uudet kouluruokailusuositukset käyttöön

Uudet kouluruokailusuositukset, ”Syödään ja opitaan yhdessä”, julkaistiin helmikuussa 2017.

Pääkirjoitus 3/2017: Miten valita sopivin terveysasema?