Allergiker banar väg för en ny ordning

Under de senaste åren har det kommit mycket forskning som visar att levnadsvanorna och miljön hos stadsbor har förändrats på ett sätt som har gjort människans mikroflora ensidig och försvagat motståndskraften. Folkhälsan kan främjas genom att stötta särskilt barn och äldre att vara i kontakt med naturen. Forskningsuppgifterna är dock så pass nya att man ännu inte har gjort några betydande åtgärdsprogram för att tillämpa dem i praktiken. Det nationella allergiprogrammet har redan börjat tillämpa den nya tankemodellen till vissa delar, och det har varit uppmuntrande att se att både hälso- och sjukvårdspersonal och allmänheten har tagit emot det nya budskapet väl. Från att ha “undvikit allt” har man börjat fundera på hur man kan skapa balans och stärka kroppens toleransnivå och immunsystem.

Nu har Institutet för hälsa och välfärd (THL), Finlands miljöcentral (SYKE), Naturresursinstitutet (Luke), Statens näringsdelegation (VRN), det nationella allergiprogrammet och WWF utformat en modell för småbarnsfostran, där man stimulerar vegetarisk kost, minimerar matsvinn, rör sig utomhus varje dag och erbjuder mångsidig kontakt med naturen. Modellen lägger en grund för barns välbefinnande, utvecklingen av en stark motståndskraft och det livslånga lärandet. Vardagliga aktiviteter genomförs i nära samarbete med yrkesutbildade inom småbarnsfostran och måltidstjänster samt med hemmen. Efter test- och forskningsfasen kommer verksamhetsmodellen att används i hela Finland med målet att skapa daghemsnätverket Ett naturligt steg. Det är Statens näringsdelegation och Institutet för hälsa och välfärd som tillsammans med ministerier, kommuner, regionala aktörer och organisationer ansvarar för att sprida verksamheten. Verksamhetsmodellen Ett naturligt steg till välbefinnande gör Finland till ett föregångsland inom hållbar utveckling, där åtgärder som främjar hälsa och hållbar utveckling blir en naturlig del av barns och barnfamiljers vardag.  

Projektet är banbrytande både i Finland och internationellt och ger viktig information som kan ligga till grund för beslut och ändra praxis. I verksamhetsmodellen kombineras många utvecklingsriktningar; nya strategier för folkhälsa, bevarande av naturresurser, innovativ praxis för cirkulär ekonomi, att ta hand om den biologiska mångfalden, förändrade perspektiv inom stadsplanering (stadsodling, återvinning, kompostering osv.) och utveckling av människors rörelsemönster. Projektet ger också viktig information om behoven inom småbarnsfostran, matmiljö och gemensam utspisning.

När det gäller befolkningens funktionsförmåga och hälsa väntas långsiktig nytta just när det gäller utvecklingen av praxis inom småbarnsfostran. Vi vet att tidiga matvanor och andra levnadsvanor återspeglas under hela livet. Finland kan ge barn en hälsosam uppväxtmiljö och samtidigt spara naturresurser och skapa en ny modell för hållbar utveckling. Vår organisation kommer säkerligen att vara involverad på ett eller annat sätt i projektet, som till en början finansieras av Jubileumsfonden för Finlands självständighet (SITRA). Det är fantastiskt att det nationella allergiprogrammet får en fortsättning som verkligen stöttar allergihälsan! Den allergiska befolkningen stöttar projektet och deltar i det med glädje.

Tari Haahtela, professor emeritus

Heli Kuusipalo, specialforskare, Institutet för hälsa och välfärd

Suvi Virtanen, professor, Institutet för hälsa och välfärd

Share

Keskustele ja kommentoi

Muita kirjoituksia samasta aiheesta:

Pääkirjoitus 1/2017 Yhdessä uuteen vuoteen

Uusi vuosi on aina uuden alku. Vuonna 2017 totisesti puhaltavat uudet tuulet, sillä tänä vuonna elämme kokonaan uudessa järjestössä. Allergia- ja astmaliiton ja Iholiiton jäsenyhdistykset tekivät marraskuussa historiallisen päätöksen: Allergia- ja astmaliitto sekä Iholiitto yhdistyivät yhdeksi liitoksi.

Pääkirjoitus 2/2017: Uudet kouluruokailusuositukset käyttöön

Uudet kouluruokailusuositukset, ”Syödään ja opitaan yhdessä”, julkaistiin helmikuussa 2017.

Pääkirjoitus 3/2017: Miten valita sopivin terveysasema?